Testa Viska-appen
En gratis självhjälpsapp. Nu buggfixad. För android 5 och över här och för android 4 och över här. Nu finns små ikoner med Viska-gubben på varje rad i menyn. Appen bättre än någonsin.
Finns också som webb-app: https://www.viska.se/app7/
Prenumerera på nyhetsbrev
Receptfritt mot schizofreni
- Kategori: Självhjälp
Uppdaterad: 21 november 2017
Att ta fram ett helt nytt antipsykotikum kostar minst över en miljard kronor. Att det är dyrt beror mycket på att kliniska tester skall göras på 250 – 1000 patienter. Många nya preparat misslyckas även i sluttesterna och ofta på grund av dålig effekt.
Receptfria läkemedel går inte att patentera i EU och därför vill inte läkemedelsföretagen satsa på dyra kliniska tester, som inte ger några inkomster. Istället görs mindre studier av olika fria forskare, men det ringa patientantalet och varierande kvalité gör att effekten oftast är otillräckligt bevisad. En undersökning på bara 50 patienter bevisar inte tillräckligt bra att effekt finns.
För att bevisa effekt mot psykossymptom är det bättre ju allvarliga symptomen är och lindriga symptom går inte att bevisa effekt mot. Även om ett läkemedel saknar egentlig effekt kan det ge placeboeffekt, som också kan vara biverkningar. Placeboeffekten av antipsykotika har ökat de senaste 60 åren och mindre symptom och högre förväntningar på effekt tros vara orsaken.
Det positiva med receptfritt är att biverkningarna är välkända och ofta lindriga, men även här är biverkningarna vid schizofreni otillräckligt belysta, eftersom bara 0,75 % av befolkningen har schizofreni. Fördelen med receptfritt är att forskarna är fria och saknar vinstintresse.
Acetylsalicylsyra (Bamyl) har i 2 studier visats förstärka effekten av antipsykotika i dosen 1000 mg/dag. Denna effekt tros orsakas av en antiinflammatorisk effekt och inflammation kan förekomma vid schizofreni. Inflammationshypotesen vid schizofreni är 40 år gammal. Nackdelen med acetylsalicylsyra är att den går över i mindre del till hjärnan och att blodnivåerna är högre. Alla kan inte använda acetylsalicylsyra t.ex vid magsår, astma eller blödningsrisk. Men kan kanske vara värt att prova vid besvärliga symptom, som psykiatern inte kan göra något åt. Cochrane håller på att utvärdera effekten av acetylsalicylsyra vid schizofreni och tillförlitligare information kommer snart därifrån.
Vitamin B6, B8 (inositol) och B12 kan minska schizofrenisymptom efter 2 månader hos vissa enligt en metaanalys av sju olika kliniska studier. Doserna i studierna var per dag 25 -1200 mg vitamin B6, 6 - 8 g B8 och 400 mikrogram B12. Inositol finns enbart hos hälsokosten, men kostar c:a 10 kr per dag. I en studie på 50 personer sågs signifikant effekt av 2 mg folsyra, 400 mikrogram B12 och 25 mg B6 efter 3 månader och kan vara värt att testa på grund av låg kostnad. Vid oklar effekt kan lägsta kostnad vara att föredra.
Probiotika dvs hälsosamma bakterier, som finns i t.ex hälsofil har i en mindre studie minskat vanföreställningar och hallucinationer hos män. I studien användes en tablett per dag med en miljard Lactobacillus rhamnosus och Bifidobacterium animalis och effekten mättes efter 2 veckor. Tanken är att tarmfloran kan påverka hjärnan. Fördelen med probiotika är lindriga biverkningar, som gasbesvär och uppblåst mage och effekten märks redan efter 2 veckor, men bevisläget är sämre än för acetylsalicylsyra och B-vitaminer.
Vitamin D finns ofta brist på vid schizofreni, men vitamin D anses inte påverka schizofrenisymptom utom möjligen vissa kognitiva symptom eller återfall i psykos utan är viktigt för att få mindre risk för benskörhet och kanske luftvägsinfektioner. Vitamin D brist under graviditeten kan kanske öka risken för att barnet senare får schizofreni, men det är ännu ej bevisat, men kliniska tester pågår.
Ketogen diet innehåller ultralåg mängd kolhydrater (max 20 g/dag). Två personer med schizoaffektiv har beskrivits av ideapod.com, som fick stor minskning av psykossymptomen med ketogen diet, som motverkar inflammation. Dieten användes för att gå ner i vikt. Studier krävs dock för att bevisa effekten.
Tack till Ready som föreslog detta kapitel.
Remission och återhämtning
- Kategori: Självhjälp
Uppdaterad: 21 november 2017
Psykiatern Emil Kraepelin beskrev i slutet av 1800-talet dementia praecox (senare schizofreni), som en sjukdom, som började i tonåren och sedan successivt försämrades med stort vårdbehov och gav förtida död. Det stämde då för de som vårdades på mentalsjukhusen livet ut.
På 1950-talet kom antipsykotikan och gjorde att schizofrenin kunde vårdas i samhället och då upptäcktes att schizofrenin kunde ha lindrigare förlopp. Som mest fanns 38 000 vårdplatser på mentalsjukhusen i Sverige på 60-talet, vilket med dagens befolkning skulle bli 47 000. Det som finns kvar av mentalsjukhusen idag är en mycket liten grupp, som tillbringar livet på rättspsyk (10-20 personer?), men de är dömda för brott. Idag har psykiatrin bara 4400 vårdplatser kvar.
Sjukdomen är värst de första 6 åren sedan minskar kraftigt vissa positiva symptom, men idag vet man att även negativa symptom och kognitiva symptom kan minska med tiden. Kognitiva symptom minskar efter konditionsträning. Ovanligt idag med en successivt försämrad sjukdom, som alltid sågs förr. Mentalsjukhusvård eller brist på effektiv behandling försämrade alltså sjukdomen. Idag finns inte bara antipsykotika utan också psykosociala behandlingar, som minskar psykossymptom och psykoser t.ex sjukdomshantering (IMR), familjeutbildning och familjeintervention.
Efter 11-30 år efter insjuknandet hade en grupp knappt några symptom eller inga symptom alls och de ansågs då återhämtade.
Remission är minst 6 månader av inga eller milda symptom, som inte stör personens beteende och som inte kan ge schizofrenidiagnos. 36 % kan vara i remission. Vanföreställningar, hallucinationer, desorganisation, udda tankeinnehåll, manér/kroppställning, avtrubbade känslor, passiv apatisk tillbakadragenhet samt bristande spontanitet/samtalsförmåga ingår när remission bedöms (PANSS-R) och består av positiva, negativa och allmänna symptom. Remission bedömer ej kognitiva symptom. Remission bör vara ett behandlingsmål och förutom mediciner krävs även psykossociala behandlingar med effekt.
Återhämtning är att sakna symptom, som remission, men också att återfått normal funktion inklusive social funktion i minst 2 år, men nästan alla måste fortsätta med antipsykotika. Detta kallas för klinisk återhämtning.
Personlig återhämtning innebär att personen själv anser livet värdefullt och meningsfullt. Här är kontakt med andra, hopp, optimism, identitet, meningsfullt liv och empowerment viktiga element.
Frisk innebär inga symptom, fullt normal funktionsförmåga och ingen medicinering med antipsykotika.
Stigma – oskyldigt dömd
- Kategori: Självhjälp
Uppdatering: 20 november 2017
Schizofreni kan ofta begränsa ens möjlighet att nå livsmål, som arbete, studier, bilda familj och ha vänner. Men som återhämtad och nästan frisk kan du bli diskriminerad på grund av din psykiska sjukdom, så du får svårt att nå dina mål och den plats i samhället, som du egentligen har förtjänat. I Sverige arbetar bara 8 % med schizofreni, men 17 % är återhämtade och nästan friska.
Oskyldig tills dömd heter det så fint. Det gäller ofta inte schizofreni där du kan godtyckligt dömas för andras brott och handlingar utan några som helst krav på bevis att du själv gjort något. Om alla blev symptomfria och nästan friska skulle inte stigmat försvinna, som är en social orättvisa och inte kopplad direkt till symptom utan till diagnosen eller psykisk ohälsa.
Alla med schizofreni känner inte till sin diagnos utan bara 30 % enligt en italiensk studie. Vetskap om sin diagnos kan ge depression och därför kan psykiatrerna inte berätta för alla. 50 % kan ha bristande sjukdomsinsikt och anse sig friska trots diagnos. Omgivningen uppfattar ofta dem sjukare än de med sjukdomsinsikt.
Stigma eller skambeläggning kallas detta fenomen, som på senare år har försökts motverka via antistigmakampanjer via t.ex Hjärnkoll.
Allmänhetens stigma visar sig genom negativa reaktioner och beteenden mot de psykiskt sjuka. Det kan förvärra symptomen hos de som drabbas. Allmänhetens stereotyper t.ex inkompetent, farlig omvandlas till fördomar, som kan åtföljas av känslor, som ilska eller rädsla. Det kan sedan leda till diskriminering på olika sätt vad gäller arbete, studier, lägenhet, vänner, kroppslig vård mm.
Diagnosundvikande kan diskriminering framkalla, vilket kan leda att nödvändig psykiatrisk vård och träfflokaler undviks. Psykiatrins lokaler besöks ej för rädsla att bli upptäckt av andra och bli stämplad som psykiskt sjuk av dem. Idag anses att till föräldrar, syskon och vänner kan du berätta om din diagnos, men helst ej till andra.
Självstigma är självdiskriminering på liknande sätt, som allmänheten diskriminerar och resultatet blir också ungefär det samma t.ex vill inte arbeta eller studera p.g.a inkompetens. Skadliga tankar om sig själv och negativt beteende inåt ger dålig självkänsla och självförtroende.
Strukturell stigma innebär politiska, ekonomiska och historiska faktorer i samhället skapar barriärer och hinder för de med psykisk sjukdom. Det kan t.ex vara lagar eller ekonomisk ersättning.
Psykiatrins stigma talas sällan om men förekommer. Felaktiga attityder finns i samhället mot psykiatrin, dess personal och behandlingar. Psykiatrin anses dålig trots att i USA anses schizofrenivården i Nordeuropa vara bäst i världen. Kan leda till motvilja att söka hjälp hos psykiatrin, att effekten av behandlingarna blir sämre på grund av lägre placeboeffekt (lägre förväntningar) och svårigheter att rekrytera personal.
Förebygga och tidigt behandla schizofreni
- Kategori: Självhjälp
Uppdaterad: 20 november 2017
Schizofreni anses vara en utvecklingsstörning, som innebär att kring de tre första månaderna av graviditeten blir hjärnans utveckling störd, så att kommunikationen mellan vissa av hjärnans olika delar försämras. Vissa nervtrådar har hamnat fel och inte i hjärnbarken där bl.a tänkande sker. Redan här kan genetiska faktorer inverka. Men dessutom i tonåren inträffar bortrensning av onödiga nervkontakter (pruning), som blir för kraftig så att även nödvändiga nervkontakter försvinner. Det försämrar också kontakten mellan hjärnans nervceller och olika delar av hjärnan.
Senare i livet kan miljöfaktorer göra att första psykosen utbryter tack vare att de tidigare förändringarna skett och 75 % drabbas av ytterligare psykoser. De 25 % med bara en psykos kan ha nästan normala liv. Problemet med schizofreni är den stora variationen mellan individer och att det kan vara olika sjukdomar, som var och en kan kanske ha olika orsaker.
Förebygga under graviditet eller hos nyfödda
Miljöfaktorer kan utlösa schizofreni och bättre kost under graviditeten, mindre infektioner och vitamin D kan kanske förhindra vissa fall. Även omega-3 till nyfödda diskuteras som ett sätt att minska schizofrenirisken om mamman haft infektioner under graviditeten. Kosttillskottet kolin under graviditeten har också testats som förebyggande.
Nackdelen är att det tar lång tid 30 år att bevisa att sådana behandlingar fungerar och sedan risken att få schizofreni är bara 0,75 %, så den är onödig för över 99 %. Kanske kan det bli ett alternativ för de med hög ärftlig risk för schizofreni, som om båda föräldrarna har schizofreni är barnets risk 50 %. 80 % av schizofrenirisken orsakas av ärftliga faktorer.
Våld och brott
- Kategori: Självhjälp
Uppdaterad: 19 november 2017
Länge har personer med schizofreni ansetts farliga och säkert av många olika orsaker. Livslång vård förr på mentalsjukhus, filmer typ Psycho, media som kopplar våld till schizofreni vid domar till rättspsyk och enstaka vansinnesdåd, som väcker stor uppmärksamhet och indignation. Innan antipsykotika kom var våldsrisken större p.g.a psykoser nästan varje år. Idag med rätt behandling och ej avbruten medicinering förekommer psykosen vart 10:e till 20:e år. I uländer än idag kan de med schizofreni kedjas fast av anhöriga för att de varit våldsamma. När de får antipsykotika och vård så slipper de kedjorna.
Idag sitter 1 % av de med schizofreni på rättspsyk, men i genomsnitt 5 gånger än längre medeltiden för fängelse, som är ett år. Det gör att man verkar vara 5 gånger brottsligare än vad man egentligen är. Oftast är orsaken lindrigare brott, som hot och misshandel. 75 % av de på rättspsyk har missbruk, 87 % är män mellan 25 - 34 år. Troligen kommer färre få rättspsyk och fler få fängelse istället och en minskning med 90 % har diskuterats. Schizofreni är vanligaste diagnosen på rättspsyk men autism ökar. Rättspsyk är inte ett tidsbestämt straff till skillnad från fängelse. För 8 år sedan satt en medlem på viska.se på rättspsyk och en missbrukare, som stulit en hund utanför Konsum hade suttit där 9 år för detta brott.
Hög risk för våld finns om du är våldsoffer, mycket aggressivt språk, multimissbruk, behandlingsavbrott och inläggningar. Annat, som hemlöshet, psykopati, antisocial personlighetsstörning, aggression, missbruk, dålig impulskontroll, fängelse, tvångsvård, dålig barndom och överfall ger måttlig riskökning. Självskada kan också öka risken för att utöva våld.
Aggression och svår aggression finns hos 31 % resp 16 % vid första psykosen. Vid första psykosen begår 0,16 % mord om de är obehandlade, men de som fått vård har bara 0,01 % risk.
Avbruten behandling med antipsykotika och antidepressiva kan öka risken för dödligt våld 6 – 7 gånger, men att använda bensodiazepiner eller Imovane/Stilnoct ökar risken både att bli mordoffer och att utöva dödligt våld.
Viktigt också att de med schizofreni oftare drabbas av brott än de själva begår brott. Antagligen för att de är ett lätt byte. Inte bra att bli misshandlad för att de kan ge paranoia och kanske att situationer kan misstolkas och utlösa våld för att själv slippa våld. Personer med schizofreni bör inte placeras i bostadsområden med högre brottslighet och missbruk för att minska utsattheten för våld, brott, rädsla och paranoia.
Schizofreni uppstår under 3 första månaderna av graviditeten
- Kategori: Nya rön
Sida ur Ebers papyrusen
Schizofreni beskrevs först under faraonisk tid 1550 f.Kr i Ebers papyrusen, men först nu börjar man förstå hur schizofreni uppstår via studier av nervceller i odlingar.
Under de 3 första månaderna av graviditeten startar sjukdomen med ökande celldelningar, ökande vandring och förtida mognad av nervceller.
Interneuron, som binder samman olika områden i hjärnbarken (kortex) hamnar fel och skapar dålig kontakt i hjärnan.
Felreglering i Integrative Nuclear FGFR 1 Signaling (INFS) verkar vara orsaken och genom att påverka INFS med läkemedel eller kosttillskott kan kanske schizofreni förebyggas.
Läs mer hos UB Now.
Läs hela artikeln i Translational Psychiatry.
7 av 10 jobbar gärna ihop med funktionsnedsatta
- Kategori: Arbete och studier
Karl-Petter Thorwaldsson, Ordförande i LO
Enligt en ny Novus-undersökning finns det ett stort stöd för att anställa fler människor med funktionsnedsättningar.
Resultaten vittnar om en stark sammanhållning och en bred strävan efter ökad mångfald.
Vi kräver nu krafttag för en ökad inkludering på arbetsmarknaden, skriver de sju medlemmarna i juryn för Visa vägen-priset.
Läs mer hos Dagens Nyheter.
Nu stärks brukarnas inflytande i nio myndigheter
- Kategori: Vården
Nio myndigheter upprättar ett samarbete för att bättre ta vara på patienters och brukares erfarenheter.
SBU (Statens Beredning för medicinsk och social utvärdering), Socialstyrelsen, TLV (Tandvårds- och läkemedelsförmånsverket), eHälsomyndigheten, Forte, Läkemedelsverket, Myndigheten för delaktighet, Folkhälsomyndigheten och IVO (Inspektionen för vård och omsorg).
I förlängningen kommer dessa att få större möjlighet att påverka prioriteringar av morgondagens forskning och kunskapsstöd till vård och omsorg.
Läs mer hos Socialstyrelsen.
Välvillig maktfullkomlighet präglade det tidiga 1900-talets psykiatri
- Kategori: Vården
Ambitionen var att behandla hela människan.
Psykiatrins genombrott i Sverige vid förra sekelskiftet innebar en uttalad humanisering, men psykiatrikerrollen präglades också av starka auktoritära och paternalistiska drag.
En välvillig maktfullkomlighet, konstaterar Patrik Möller som i en idéhistorisk avhandling undersökt tiden.
Periodens uttalade humanisering kännetecknades av att våld och tvångsmedel förbjöds och ersattes av utökad övervakning.
Läs mer hos forskning.se.
Tvångsåtgärderna måste bort
- Kategori: Ny behandling
Bo Hejlskov Elvén, legitimerad psykolog och anlitad som föreläsare världen över, har utvecklat ett arbetssätt för hantering av problemskapande beteende utifrån ett lågaffektivt förhållningssätt.
Under den pågående psykiatriveckan gav han verktyg för hur man tillämpar arbetssättet i psykiatrin, men även i vardagliga situationer såsom i föräldraskapet.
Läs mer i Smålands Dagblad.
Sida 308 av 444