En studie har gjorts på hur medicineringen tas vid schizofreni och den fann att även milt slarv med medicineringen under kortare perioder ökade risken för inläggning på sjukhus.
Med milt slarv så avsågs att man tog 50-75 % av medicinen under en två veckors period och det var 33 % i studien som hade milt slarv.
Symptomen efter slarv med medicineringen brukar visa sig inom några månader efteråt.
Forskarna tror att milt slarv har betydelse därför att så låga doser av antipsykotika används idag.
Från kelownapanews.
Studier på läkemedel mot schizofreni visar alltmer på mindre egentlig effekt, därför att fler patienter får effekt av placebotabletter som används som jämförelse enligt en ny studie av USA:s regering.
Att placebo idag ger bättre effekt än förr tros bero på att de med schizofreni idag är inte lika allvarligt sjuka som förr.
Läs mer hos Reuters.
Grova våldsbrott kopplas ofta till psykisk sjukdom.
Psykisk sjukdom förmodas ”förklara” det oförklarliga, det obegripligt ondskefulla.
Det är en trend i vår tid att ondskan psykiatriseras.
Men begreppen ”psykisk sjukdom” och ”farlighet” används på ett förvirrande sätt, när det ena ständigt knyts till det andra.
De allra flesta psykiskt sjuka är inte farliga.
Och det finns människor som är farliga men som inte är psykiskt sjuka.
Läs mer i Forskning & Framsteg. Tack boe för tipset!
Tyska forskare verkar ha funnit orsaken till varför antipsykotika tar flera veckor innan de ger full effekt.
Orsaken är att antipsykotika tas upp i synaptiska vesiklar och sedan frisättas de därifrån och kan först då utöva sin antipsykotiska effekt samtidigt som ytterligare frisättning kan hämmas.
Det tar tid för antipsykotikan att ansamlas i vesiklarna och det gör att effekten kommer långsamt.
Från Schizophreniaforum.org.
WHO har gjort en jämförande studie om schizofreni i iländer och uländer, som visade att i uländer tillfrisknade fler från schizofreni än i uländer.
Nu hävdas att diagnoserna i uländerna var fel och att kortare psykoser räknades som schizofreni och därför tillfrisknade fler i uländer.
Man menar om bara riktiga schizofrenidiagnoser hade jämförts så hade resultatet blivit sämre i uländer än i iländer. Artikeln tar också upp effekten av antipsykotika på hjärnvolymen:
Fyndet att antipsykotika ger strukturella hjärnförändringar borde inte överraska. Schizofreni och bipolär är kända för att ge strukturella hjärnförändringar som ett led i sjukdomsprocessen, så det är rimligt att förvänta sig att läkemedel som är effektiva mot dessa sjukdomar gör samma sak.
En del kritiker av antipsykotika missförstår sådan forskning och säger att antipsykotika är farliga och inte skall användas.
Tvärtom denna forskning är mycket viktig och kan leda till bättre och effektivare mediciner.
Läs mer i The Huffington Post.
Antipsykotisk medicinering skyddar mot återfall i psykos vid schizofreni.
Så kan man sammanfatta en metaanalys som presenteras i Lancet. Författarna har gått igenom register och databaser såsom Cochrane schizophrenia groups specialized register, PubMed och Embase.
Utifrån dessa har man sammanställt 65 studier som totalt omfattar 6 493 schizofrenipatienter.
Patienternas medelålder var 40,8 år, och samtliga studier är placebokontrollerade.
Läs mer i Läkartidningen.
Denna nyhet har tidigare funnits i Dagens Medicin, men denna artikel är utförligare.
En engelsk forskare har undersökt vilka typer av röster som är mest psykiskt plågsamma.
Han studerade särskilt rösternas makt (omnipotens), eller om det var hjälpsamma eller elaka röster.
Maktfulla röster var mest plågsamma oavsett om de var hjälpsamma eller elaka.
Men de elaka och hjälpsamma rösterna påverkade beteendet så att man engagerade sig i de hjälpsamma rösterna men tenderade att motstå de elaka.
Dessutom de som hörde röster ofta var inte mer plågade av det än de som hade röster mindre ofta.
Studien visade också hur rösterna uppfattades och tron relaterad till rösterna var den primära faktorn för att förutsäga problem som ångest, minskat självförtroende, depression och även självmordstankar.
Läs mer hos GoodTheraphy.
Tidigare har informerats om cannabidiol (CBD), som kan bli ett lovande antipsykotikum, som verkar på ett helt nytt sätt och med färre biverkningar än dagens antipsykotika.
Tidskriften TIME har en utförlig artikel om cannabidiol och det framgår att forskarna tagit fram en syntetisk variant av cannabidiol, som går att patentera och kanske lansera som läkemedel.
Läs mer i TIME.
En ny typ av läkemedel mot schizofreni och andra psykiska sjukdomar håller på att tas fram av läkemedelsföretaget Roche.
Läkemedlen verkar via TAAR1 receptorerna och kan fininställa dopamin, serotonin och kanske också glutamat systemen i hjärnan.
Två nya substanser har tagits fram som verkar ha antipsykotisk effekt hos råtta. Dessutom förbättrade de kognition, hade antidepressiv effekt och lindrade motoriska biverkningar och viktökning av dagens antipsykotika.
Det finns också bevis för att tillägg av detta antipsykotikum till dagens antipsykotika kan göra att effekten blir starkare.
Från Schizophreniaforum.org.
Ett enkelt test som detekterar ögonrörelser kan säkert indentifiera personer med schizofreni och kanske bli ett billigt och säkert test för att diagnosticera sjukdomen.
Med en speciell teknik kan man få 98 % säkerhet i diagnosen.
Läs mer hos NEWS Medical.
Sida 433 av 444