Filmregissören Vincent Sabella har schizofreni, OCD, depression och ångest, men har ändå regisserat långfilmen Elizabeth Blue.
Filmen handlar om Elizabeth, som nyss utskrivits från psykvården och planerar sitt bröllop.
Alla diagnoser och mediciner som Elizabeth har i filmen har också Sabella själv, så filmen är till 97 % självbiografisk.
Läs mer hos The Hollywood Reporter.
Ett samtal om dagen innebär att heldygnsvårdspatienter varje dag erbjuds ett 30-minuters samtal med en vårdpersonal.
Syftet är att öka patienters delaktighet och ge en bättre struktur åt vården.
Åsa Steinsaphir, brukarinflytandesamordnare, och Anna Carlsson, enhetschef på avdelning 25 på Norra Stockholms psykiatri, ledde projektet ”Ett samtal om dagen” som nu har införts på flera avdelningar.
Läs mer hos Norra Stockholms Psykiatri.
Uppdaterad: 9 oktober 2017
Kroppslig yrsel anses förekomma vid schizofreni, vanföreställningssyndrom och troligen också schizoaffektiv. Det finns också psykogen (psykisk) yrsel och yrselsjukdomar.
Att känna sig yr beskrivs ibland som en rörelsehallucination eller rörelseillusion. Psykisk yrsel är ganska vanligt inom psykiatrin. Den kännetecknas av hyperventilation (ökad andning), psykiska symptom strax innan, fobi eller ångest. Denna yrsel behandlas med samtal om att ingen farlig sjukdom är orsaken och en kort behandling med antidepressiva eller lugnande medicin.
Det finns yrselsjukdomar och där kan yrseln ge ganska ofta psykiska symptom, som panikattacker, ångest och depression. Det kan därför vara viktigt att behandla yrsel.
Yrsel kan uppstå, när man reser sig upp från sittande eller liggande ställning. Det kallas för:
ortostatisk hypotension med blodtrycksfall och hjärtklappning.
postural hypotension med enbart blodtrycksfall.
Ibland kan det bli så besvärligt att man känner sig svimfärdig. Det är dock sällsynt att blodtrycksfall leder till svimning.
Clozapine/Leponex ger hos 1-10 % postural hypotension.
Ortostatisk hypotension finns hos 1-10 % av Seroquel/Quetiapin, Zyprexa/Olanzapin, Nozinan, Theralen och Haldol, medan 0,1-1 % hos Risperdal/Risperidon, Abilify/Aripiprazol, Latuda och Cisordinol.
Att dosen långsamt ökas för Seroquel/Quetiapin och Clozapine/Leponex sker för att risken för blodtrycksfall och yrsel skall minska. Särskilt äldre är känsliga för denna biverkan.
Zeldox/Ziprasidon har minst risk för blodtrycksfall av nyare antipsykotika.
Effekten orsakas av antikolinerga effekter och vid blockad av alfa-1-receptorer.
Blodtryckssänkande mediciner och en del andra mediciner kan förvärra effekten. Alkohol kan förvärra besvären, eftersom alkohol vidgar blodkärlen och sänker blodtrycket ännu mera.
- Det började med cannabis, sen kom tyngre droger och psykoser. Bara i fängelset har min son fått ordentlig psykvård, säger Maria Thelen. Bild: Yle/Meira Valtonen
Självbestämmanderätten är alldeles för stor i Finland.
Vem som helst kan vägra ta emot vård. Min son skulle behöva mera tvång, säger Maria Thelen.
Sonen är ett typfall på patienter som vården har svårt att hantera: han är myndig, han har dubbla diagnoser (missbruk och psykoser) och han är för labil för öppenvård.
Läs mer hos YLE.
En mycket intressant och läsvärd artikel. Finland har ännu inte ÖPT dvs tvångsvård i öppenvård.
Uppdaterad: 6 oktober 2017
Koordination, vinglighet och balansproblem ingår i motorkoordination, som en av tre grupper av mjuka neurologiska tecken (de två andra integrativ sensorisk funktion samt komplexa motorsekvenser). Mjuka för att de inte är kopplade till en specifik del av hjärnan eller del av en sjukdomsgrupp. Mjuka neurologiska tecken brukar vara försämrade medium till stort jämfört med normalt. De brukar minska med tiden och särskilt mycket hos de med nästan inga symptom (remission).
De är kopplade till ökande symptom och sämre kognitiv förmåga. De förekommer också vid schizoaffektiv och vanföreställningssyndrom. Symptomen kan förbättras med antipsykotika.
Ändrade rörelser eller motoriska symptom har rapporterats för schizofreni redan i början av 1900-talet. När antipsykotika kom, så gav de biverkningar på rörelserna och då glömdes de gamla resultaten bort och rörelsebiverkningar av antipsykotika diskuterades enbart.
Rapporter kom senare att schizofreni utan antipsykotika hade ofrivilliga rörelser, parkinsonism, mjuka neurologiska tecken, katatoni, negativa symptom och långsamma rörelser. Detta på grund av att schizofreni är en slags utvecklingsstörning, som även drabbar rörelserna. När schizofrenidiagnos ställs enligt DSM 5 skall psykomotoriska symptom bedömas som ett av många symptom eller dimensioner.
Det som ses idag är en blandning av rörelsestörningar av sjukdomen och biverkningar av antipsykotika. Motoriska störningar är överraskande vanliga. Att antipsykotika kan ge rörelsestörningar beror på blockaden av dopamin, som också styr rörelserna i kroppen.
Vid schizofreni är steglängden kortare än normalt, vilket ger långsammare gång. Gamla antipsykotika kortar steglängden mer än nyare antipsykotika och ger ännu något långsammare gång.
Den största studien hittills på tvillingar (60 000) visar att 79 % av risken att få schizofreni består av genetiska faktorer.
Tidigare har risken uppskattats till 50 - 80 % och tidigare har man inte uppskattat personernas risk för schizofreni efter studietiden.
I denna studie inräknades också schizoaffektiv och vanföreställningssyndrom i schizofrenigruppen, men risken blev då lite lägre 73 %.
Läs i MedicalXpress.
Läs hela artikeln i Biological Psychiatry.
Uppdaterad: 5 oktober 2017
Vid nästan alla psykiska sjukdomar kan ett tvångsmässigt överdrivet drickande förekomma, som kallas för polydipsi. I 80 % av fallen är det schizofreni, där 20 % drabbas och 3,5 – 5 % har en allvarligare form av polydipsi. Ofta finns sämre kognitiv förmåga. Drickande mer än 3 liter per dag räknas som polydipsi, om inte kroppslig sjukdom kan förklara ökat drickande. Stress och tvång kan vara orsaker.
Överdrivet drickande kan ge symptom som förvirring och desorientering (fel om tid, person och plats). I värsta fall vid extremt drickande kan man få saltbrist och kramper. Andra sjukdomar, som diabetes, njurfel, lungsjukdom, diabetes insipidus och för högt kalcium i blodet kan också ge ökad törst.
Symptom som tyder på polydipsi är humörsvängningar, förvirring, kan inte följa uppmaningar, desorientering och svamlande. Läkarna kan mäta salthalten i urinen eller blod för att upptäcka polydipsi. 25 % av de med polydipsi kan få plötslig nedgång i salter i blodet och vattenförgiftning.
Gamla antipsykotika kan öka risken för polydipsi. Det talas nu om psykosframkallad polydipsi och antipsykotikaframkallad polydipsi.
Allvarliga brister i vårdplaner, undermålig journalhantering och slarv med suicidbedömningar.
Den psykiatriska vården vid Capio och Praktikertjänst kritiseras på flera punkter i en ny granskning.
Nu kräver landstinget i Stockholm pengar tillbaka.
Läs mer hos Svenska Dagbladet.
DAVID EBERHARD är psykiater och författare säger: I många fall bör personer som inte mår bra i stället lära sig att ”glömma och gå vidare”
Samtidigt som samhället blir allt bättre uppstår det alltid nya problem.
Psykiatri är ett typexempel på det.
Man läser ofta att svensk psykiatri befinner sig i kris. Jag är inte säker på att det stämmer.
Åtminstone inte på det sätt som tidningsartiklarna vanligen avser.
Visserligen finns det platser där det är stora brister, men grunduppdraget inom psykiatrin är att minska psykiskt lidande.
Läs mer i Svenska Dagbladet.
Svar från psykiatern Claes Davidsson, som inte vill ha vård på avdelningar i SvD.
Replik från psykiatern Åsa Björkman i SvD.NYTT
Uppdaterad: 1 oktober 2017
Omega-3 och Omega-6 är de viktigaste (essentiella) fettsyrorna, som inte kroppen kan tillverka själv utan som måste finnas i kosten. Personer med schizofreni har lägre nivåer av dessa fettsyror i blodet än normalt.
Omega-3 har en rad olika effekter, som viss antiinflammatorisk effekt samt effekt på hur generna utnyttjas för att tillverka proteiner. DHA, som ingår i fiskolja ingår i nervcellernas membraner, som har betydelse för kognition och beteende. Omega-3 kan också ha en nervskyddande effekt.
Omega-3 har testats mot schizofreni på rätt sätt i 16 olika randomiserade, kontrollerade studier.
Tyvärr var de kortvariga och maximalt 4 månader.
Bara 4 av testerna visade på en liten förbättring i symptom, så effekten är inte bevisad ännu. Oftast är dosen 2-3 g/dag, men för höga doser upp till 10 g/dag finns bättre men begränsade bevis på effekt på symptom och då främst negativa symptom och rörelsestörningar (tardiv dyskinesi).
En studie visade att Omega-3 inte kan förebygga återfall i psykos vid schizofreni.
De med tidiga tecken på psykos utan tidigare psykos kan minska psykosrisken med 40 % genom 4 kapslar Omega-3 per dag enligt en undersökning och effekten kvarstod i 7 år. En annan studie har ej kunnat visa sådan effekt efter ett år, men studien fortsätter minst ett år till. Hoppet är att Omega-3 ger viss skyddseffekt mot att få schizofreni.
Sida 312 av 442