Stimulering av hjärnan vid schizofreni med upprepad transkraniell magnetisk stimulering (rTMS) verkar vara effektivt för att förbättra kognitionen.
rTMS förbättrade närminnet vid schizofreni efter 4 veckors behandling så att närminnet fungerade lika bra som hos normalpersoner.
Närminnet bestämmer ofta hur väl man fungerar i vardagsliv och arbete och det är därför viktigt att kunna förbättra närminnet för att kunna förbättra livssituationen.
Läs mer hos ScienceDaily.
Placentan hos en gravid kvinna kan ta upp mer än näringsämnen och syrgas har en ny studie funnit.
Amerikanska forskare har funnit att stress korsar placentan och ändrar nivåerna av ett protein som kan påverka hjärnutvecklingen hos fostret.
Stress hos den gravida kvinnan är en viktig riskfaktor för nervutvecklingsstörningar, som schizofreni och autism säger forskarna.
Läs mer hos Sydney Morning Herald.
Vitaminerna folat och vitamin B12 som tillägg till antipsykotika lindrade negativa symptom hos personer med schizofreni i en ny undersökning.
Även om behandlingsresultaten var modesta, så var behandlingsresultatet bättre hos individer som hade speciella genvarianter av folatmetabolismen.
Läs mer hos MedicalXpress.
Många bevis tyder på att schizofreni är en neuroutvecklingsstörning.
Till exempel gener som anses ge en ärftlig risk för schizofreni är också involverade i utvecklingen av nervceller och deras kontakter.
Åtskilliga röntgenstudier beskriver förändringar i hjärnstruktur och funktion som kan ses redan tidigt i sjukdomen.
Nya studier tyder på ett snabbare åldrande vid schizofreni som visar sig i form av kortare telomerer.
Kanske kan accelererat åldrande förklara den kortare livslängden och hjärt-kärlsjukdomarna.
Läs mer hos ScienceDaily.
Nivåerna av den inflammatoriska markören lösliga tumörnekrosfaktor receptor 1 (sTNFR1) kan vara kopplad till allvarligare symptom och oförmåga att få effekt av antipsykotika rapporterar forskare från Brasilien.
Läs mer hos NEWSMedical.
Psykisk funktion är en indikator på livskvalité, men kroppslig hälsa är en annan.
En studie av franska forskare visar att kroppslig hälsa är en faktor vid schizofreni som är starkare kopplad till livskvalité och dålig kroppslig hälsa kan ge en ökad risk för återfall i psykos.
Låg livskvalitè gav störst risk för återfall i psykos. Äldre personer med schizofreni som var mer noga med medicineringen hade bättre funktionsförmåga och mindre risk för återfall i psykos.
Läs mer hos GoodTherapy.
Forskare har lyckats ge en förklaring till att halten av så kallad kynurensyra (KYNA) är förhöjd i hjärnan hos patienter med psykotiska inslag vid bipolär sjukdom.
I en studie, som publiceras i vetenskapstidskriften Molecular Psychiatry, har de identifierat en genvariant som är kopplad till ökad produktion av KYNA.
Upptäckten ger större förståelse för sambandet mellan inflammation och psykisk sjukdom – och kan bana väg för nya och bättre behandlingar.
Läs mer hos forskning.se.
Mer än hälften av personer med schizofreni tar inte sina antipsykotika efter ordination fastän detta är viktigt för en effektiv behandling. Detta leder till dålig symptomkontroll och ökad återfallsrisk i psykos.
I en klinisk studie på över 100 personer med schizofreni har adherensterapi (AT) befunnits vara signifikant mycket bättre på att förbättra psykiatriska symptom än vanlig behandling.
Adherensterapi är en patientutbildning som syftar till att lära ut att man skall ta sin medicin. Tidigare studier har inte övertygande kunnat visa att adherensterapi har effekt.
Läs mer i MedicalXpress.
Schweiziska forskare har i en musmodell för schizofreni visat att för att utveckla schizofreni krävs både en infektion under fosterstadiet och sedan stress under puberteten.
Båda dessa faktorer krävs och en faktor enbart ger inte schizofreni.
Läs mer hos EurekAlert.
För första gången har forskare hittat genetiska likheter mellan flera olika psykiska sjukdomar eller tillstånd.
Efter att ha sökt igenom arvsmassan hos drygt 33 000 patienter och nästan lika många kontroller, kan forskare vid Massachusetts General Hospital, USA, konstatera att det finns ett genetiskt samband mellan bipolär sjukdom, egentlig depression, adhd, autism och schizofreni.
Läs mer i Svenska Dagbladet. Tack Melun för tipset!
Sida 423 av 444