Vi är människor inte boskap” kommenterade en av brukarna som på onsdagen samlats för att protestera mot beslutet att konkurrensutsätta Uppsala kommuns träffpunkter för psykiskt funktionsnedsatta.

Beslutet om konkurrensutsättning av de sex träffpunkter som kommunen driver togs av en oenig nämnd för hälsa och omsorg i februari i år.

Personal och brukare hade inte informerats om planerna på konkurrensutsättning och för dem kom beslutet som en stor och obehaglig överraskning.

– Det var en ren slump att vi fick veta det, och det var genom en av våra brukare, sade Birgitta Wallin, som arbetar på träffpunkt Lindormen på Sysslomansgatan.

Läs mer i UNT.

I de nationella riktlinjerna för psykosociala insatser vid schizofreni eller schizofreniliknande tillstånd 2011 beskrivs vilken evidensgrad som olika insatser har.

Evidens är en kombination av kunskap från forskning, erfarenhet hos personal, samt att insatsen är accepterad av brukaren som får insatsen.

Läs mer om vilka behandlingar som har bevisad effekt i RSMHBloggen.

Bilden på kön vid soppköket utanför S:ta Clara kyrka i Stockholm gör ont i magen.

Den togs av Henrik Westman.

I onsdags laddade han upp den på Facebook och nu sprids den som en löpeld på nätet.

En ögonblicksbild av ett annat Sverige.

Ett land de flesta av oss inte trodde vi lever i.

Men det gör vi.

Läs mer i Aftonbladet.

Utsatta barn som får en kontaktfamilj har inte bättre utsikter att slippa problem i vuxen ålder jämfört med barn som inte får insatsen, enligt en ny studie.

Sveriges kommuner och landsting kräver att regeringen beordrar en översyn av stödet till kommunerna.

Varje år får över 17000 barn en kontaktfamilj eller en kontaktperson.

Stockholms universitet räknar med att 3 procent av alla 18-åringar har tagit del av insatsen, som lagstadgades 1982.

Ingen känner till den totala prislappen för hela landet, i Stockholm ligger den på 24,6 miljoner kronor om året.

Tanken är enkel: Barn med dåliga hemförhållanden ska få en tryggare uppväxt och därmed minska risken för att barnen hamnar i trubbel senare i livet.

Men enligt en ny undersökning från Stockholms universitet finns det ingenting som talar för att barn som fått hjälpen löper mindre risk för att råka illa ut när de blir äldre.

Paradoxalt nog riskerade barn som fått insatsen under lång tid att råka sämre ut än barn som fått den under en kortare tid.

Undersökningen visar också att insatsen inte heller leder till en minskad risk att barnet blir placerad i dygnsvård senare i livet.

–För att interventioner ska få någon effekt måste man rikta dem mot kända riskfaktorer. Om man kombinerar en kontaktinsats med att lära barnen att läsa och räkna bättre, då har man potential till att faktiskt åstadkomma någonting.

Läs mer i Svenska Dagbladet

Varje år får tiotusentals barn en kontaktfamilj. Colette och Thomas Carlsson i Huddinge öppnade ytterdörren för en utomstående.

Men de åker inte till nöjesparken under helgerna med extrabarnet, utan försöker vara en så vanlig familj som möjligt.

Läs mer i Svenska Dagbladet.

Diakonins hus på S:t Eriks torg öppnar på lördagen.

Det ska göra församlingarnas sociala verksamheter och kontakter mer lättillgängliga för Uppsalaborna.

Svenska kyrkan och Uppsala Kristna Råd, som är en samling av olika samfund, står bakom arbetet som har lett fram till Diakonins hus.

Där ska allmänheten få information och hänvisning till personer i kyrkor och andra hjälporganisationer.

Samtidigt ska det vara ett utrymme för att utveckla kyrkornas gemensamma arbete med sociala frågor.


– Det är spännande att få fortsätta jobba med utvecklingen av diakoni. Det innebär att arbeta med sociala frågor på olika sätt, att hjälpa människor som ”faller mellan stolarna” som man brukar säga, berättar Marie Forsberg, diakonisamordnare på Svenska Kyrkan i Uppsala.

Läs mer i UNT.