Konsekvenser som ångest, depression och förlamande orkeslöshet försvårar relationer och gör det i princip omöjligt att fortsätta jobba.

Nobelpristagaren Arvid Carlsson har tagit fram en dopaminstabiliserare, som testas mot hjärntrötthet.

Läs mer i Dagens Nyheter. Tack Geta för tipset!

Sannolikt heter preparatet Huntexil och innehåller pridopidin.

Preliminära resultat tyder på att det blodförtunnande läkemedlet Waran (finns i Sverige) ger årslång förbättring av psykotiska symptom vid schizofreni.

Fem personer med schizofreni som hade fått blodpropp i venerna och som fick Waran lång tid blev helt kvitt psykossymptom och kunde klara sig utan psykofarmaka i 2 - 11 år.

Forskarna tror att vävnads-plasminogenaktivator (tPA) som löser blodproppar också spelar roll i nybildning av nerver efter kraftig stress.

Det är i hippocampus, som man tror att Waran ökar nervbildningen och ger den positiva effekten vid schizofreni.

Ytterligare större randomiserade studier krävs innan detta kan bli standardbehandling.

Waran är billigt, men riskfyllt på grund av blödningsrisken.

Läs mer i Medscape. (registrering krävs för att läsa artikeln)

Nature Drug Discovery har en artikel om bitopertin, som misslyckades i testerna för negativa symptom, men fabrikanten Roche skall testa om bitopertin kan förstärka effekten av antipsykotika vad gäller positiva symptom. Bitopertin kan teoretiskt göra detta via effekt på glutamat.

Så här skriver de om andra preparat på gång:

Ökande kolinerg signalering har förutsättningar för att minska kognitiva och negativa symptom, och α7 nikotinacetylkolinreceptor co-agonister från AbbVie (ABT-126) och Envivo (EVP-6124) är i fas II och III-studier, respektive (i första hand mot kognitiva symtom men negativa symtom skall bedömas).

En annan verkningsmekanism har Envivo som testar sin fosfodiesteras 10 (PDE10) inhibitor EVP-6308, som kan korrigera dopaminerg signalering i de basala ganglierna, i fas I-studier.

Antibiotikat minocyklin växer fram som en attraktiv kandidat efter att avsevärt förbättra negativa symptom i mindre fas II-studier.

Läs artikeln i Nature (registrering krävs).

Australiensiska forskare har undersökt effekten av östrogenplåster, som tillägg till antipsykotika, vid behandlingsresistent schizofreni i en stor studie hos kvinnor och funnit effekt mot psykossymptom.

De tycker att östrogen kan användas som tillägg till kvinnor, som får otillräcklig effekt av antipsykotika. P-piller kan vara ett bra alternativ för att ge östrogen.

Vid klimakteriet, efter förlossning och premenstruellt kan östrogen vara motiverad om symptomen försämras då eftersom östrogennivåerna förändras.

Forskarna håller på att kliniskt testa benskörhetsläkemedlet Evista, som har östrogeneffekt, men huvudsakligen på hjärnan och inte så mycket på bröst, livmoder och äggstockar, vilket sänker risken för cancer (Evista finns i Sverige).

Läs mer hos Medical Research.

Läs original artikeln hos Molecular Psychiatry.

Amerikanska forskare har upptäckt att en cancermedicin verkar göra att beteende kopplat till schizofreni försvinner och en del förlorad hjärnfunktion återställs i en schizofreni-modell hos unga möss.

Läkemedlet var en PAK-hämmare, som testas mot cancer och Alzheimers.

Vid schizofreni så verkar medicinen förhindra överdriven sk pruning dvs bortrensning av nervkontakter som sker i tonåren.

En nackdel är att det är inte bevisat ännu att PAK är förhöjt vid schizofreni.

Forskarna säger att denna typ av medicin mot schizofreni skulle både kunna motverka sjukdomsförändringar samt blockera framtida skador.

Läs mer hos MedicalXpress.

En radiointervju med Professor Cyndi Shannon Weickert från Australien, som har en tvillingbror med schizofreni.

Hon har länge forskat på schizofreni och tror att det kan bli möjligt snart att bota schizofreni tack vare de nya kunskaper som kommit om sjukdomen.

Radiointervjun är på 15 minuter och finns hos ABC Local.

Det tar tid att omsätta de nya genetiska rönen om psykiska sjukdomar till nya läkemedel. Läkemedelsföretagen är ovilliga att satsa på helt nya läkemedel, då det innebär en risk på 7 miljarder kronor.

Säkrare är att licensiera dvs sälja läkemedel andra har utvecklat. Trots detta finns några helt nya antipsykotiska medel med ny verkningsmekanism under utprovning enligt intressant artikel i Psychiatric Times (på nätet).

Det tar 10-15 år att utveckla ett läkemedel. Bara 5 substanser av 5000 når försök på människa och bara ett av fem som kliniskt testas når marknaden.

Idag befinner sig 99 olika nya läkemedel mot psykiska sjukdomar under klinisk testning eller hos myndigheterna för godkännande.

Problemet enligt Professor Lieberman är att hitta nya mekanismer, som kommer att vara effektiva i att behandla en sjukdom. T.ex. antipsykotika blockerar dopamin-2-receptorn. Alla nya läkemedel genom åren har varit en variation av det, först med de atypiska medlen och nu aripiprazol (Abilify), som möjligen kan sägas representera en ny generation antipsykotika.

Aripiprazol både blockerar och stimulerar dopamin-2-receptorerna, men fortfarande verkar det på dem. Ett sant nytt antipsykotikum skall inte verka på dopamin-2-receptorn.

För tillfället, arbetar flera företag för att utveckla non-dopamin-baserade läkemedel, som serotonin-2A-receptor blockerare, neurokinin-3 receptor blockerare och cannabinoid receptor blockerare. De har mycket nyare strategier, men högre risk.

För depression finns också nya läkemedel under utveckling. Tidigare har antidepressiva verkat genom att hämma återupptaget av serotonin eller noradrenalin. Nu kommer det att introduceras medel som hämmar återupptaget av båda dessa eller också dessutom dopamin.

Detta är inte nya strategier, men däremot testas neurokinin-1 receptor blockerare och korticotropin-releasing faktor blockerare bl.a.

Dessutom börjar insikten komma att ett läkemedel inte kan lindra alla symptom av sjukdomen utan att en kombinationsbehandling kan bli nödvändig.

T.ex. antipsykotika vid schizofreni är inte effektiva mot negativa symptom, kognitiva brister och för att förebygga depressioner.

Det pågår en utveckling av medel som påverkar glutamatsystemet, som är involverat i kognition, negativa symptom och beteendestörningar, men de måste kombineras med antipsykotika vid schizofreni.

En gen COMT verkar vara involverad vid schizofreni. Det finns redan ett läkemedel, som påverkar COMT, så COMT hämmare kan kanske bli en ny behandling.

Källa:

Psychiatric Times (hela artikeln)

60 år efter det första antipsykotikat kom kämpar forskarna fortfarande för att förstå och behandla sjukdomen.

Läkemedel som ökar acetylkolin kan hjälpa hjärnan att filtrera ljud och minska hörselhallucinationer skriver Nature.

Felreglering av glutamat kan förklara varför det finns för mycket dopamin i vissa delar av hjärnan och för lite i andra delar, vilket kan ge en mängd olika symptom.  Se denna förklarande bild.

I England kostar schizofrenin per person 76000 pund dvs 836000 kr, men 50 % får inte rätt vård.

Positiva symptom minskar efter insjuknandet från 40 % och efter 6 år nås en platå, där bara 10 % har positiva symptom.

Vissa negativa symptom minskar efter 6 år, som brist på känslor och apati.

Inte så många har problem med ångest faktiskt.

Självmordsrisken är 5,6 %.

Atypiska antipsykotika har effekt mot positiva symptom, men forskarna försöker nu med nya angreppspunkter att skapa läkemedel mot kognitiva och negativa symptom.

Läkemedel som ökar acetylkolin kan hjälpa hjärnan att filtrera ljud och minska hörselhallucinationer.

Sedan 1999 har 219 nya läkemedel testats mot schizofreni men bara 8 har blivit godkända. 

Från Nature.

EU har öppnat registret över kliniska prövningar inom EU för allmänheten.

Om du skriver schizophrenia i sökfältet så får du reda på vilka läkemedel som testas mot schizofreni för tillfället.

Du hittar registret här.

Världens mest ansedda vetenskapliga tidskrift Nature har kommit med ett supplement med artiklar om schizofreni.

Det fantastiska är att man får läsa artiklarna gratis tack vare läkemedelsföretaget Otsuka som har tagit fram Abilify.

Artiklarna handlar om språk, läkemedelsutveckling, genetik, prevention, sjukdomsorsaker och åldrande mm.

Passa på att läsa dessa högklassiga artiklar, som normalt kostar 200-300 kr styck att läsa!

Läs mer hos Nature.

Här finns en kort sammanfattning av artiklarna på svenska.

Att Nobelpristagaren Arvid Carlsson ligger bakom två nya antipsykotika som håller på att testas kliniskt är ganska känt.

Men få känner till att Nobelpristagaren Eric Kandel har en Nikotin alpha-7 receptor stimulerare som snart skall påbörja kliniska tester mot schizofreni.

Det är alltså en helt ny verkningsmekanism.

Läs mer på hans företags hemsida Memory Pharmaceuticals.

Underkategorier