Genetiska mutationer som orsakar schizofreni hos personer, som inte ärvt anlagen av sina föräldrar, har kopplats till system i hjärnan ansvariga för inlärning och minne enligt en ny undersökning.
KRÅNGLIGT. Vägen till en psykiatrisk diagnos är lång, och allmänläkarnas okunskap stor.
Ändå kräver vårdsystemet och försäkringskassan just diagnoser.
Men patienterna som kommer till Johanna Broms har ofta en betydligt mer sammansatt sjukdomsbild än så.
– Jag försöker ställa patienten i centrum, inte diagnosen, säger hon.
Läs mer i Svenska Dagbladet. Tack Geta för tipset!
Simulerad psykotisk sjukdom är vanligare än många psykiatrer vill tro.
Simulerad sjukdom kan gå oupptäckt under många år.
Genom att införliva simulerad sjukdom i sin kliniska världsbild förbättrar läkaren sin diagnostiska förmåga.
När en läkare väl upptäckt sin första simulant blir det lättare att upptäcka andra.
Läkare har moralisk skyldighet att försöka upptäcka simulanter och därmed förhindra att de parasiterar på sjukvården och sjukförsäkringen.
Läs mer i Läkartidningen.
En studie på gummihandsillusionen har funnit att personer med schizofreni har en försvagad känsla av att äga sin egen kropp och har producerat det första fallet av en spontan utanför kroppen upplevelse i laboratoriemiljö.
Detta tyder på att rörelseterapi, som ger träning för att fokusera och centrera på sina egna kroppar, som inom vissa former av yoga och dans, kan vara positivt vid schizofreni.
Läs mer på Medical Xpress.
Den engelska tidningen Guardian har en intressant tillbakablick med anledning av att i år fyller ordet schizofreni 100 år.
1910 ville Winston Churchill ha massterilisering av allvarligt psykiskt sjuka.
Han varnade för att de svagsinta och tokiga klasserna utgjorde en fara som inte går att överdriva och att källan varifrån galenskapen kommer från måste stoppas omgående.
Idag får bara 16 % av de med schizofreni och bipolär i England de rekommenderade behandlingar, som har bevisad effekt.
En man med schizofreni fick vänta i 10 år innan han fick KBT, som fick sedan stor betydelse för honom.
Dessförinnan var antipsykotika den enda behandling som han fick.
Läs mer i The Guardian.
Det har länge ansetts att personer med allvarlig psykisk sjukdom har begränsade möjligheter till arbete och många får rådet att ta enkla, lågstress jobb för att inte förvärra sina symptom.
Men nu studerar forskare högfungerande personer med schizofreni och schizoaffektiv.
I gruppen som består av 20 personer ingår 2 läkare, en advokat och en VD.
Läs mer i The New York Times.
Tvilling studier har visat att personer med schizofreni och bipolär har förändringar i genaktiviteten orsakad av miljön.
Dessa fynd ger de starkaste bevisen hittills för att sådana genförändringar kan orsaka dessa tillstånd.
Läs mer i New Scientist.
Nyare s.k atypiska antipsykotika används ibland mot tillstånd, som inte är godkända av myndigheterna (off-label) och nu har en granskning visat att effekten kan vara tveksam ofta.
Atypiska antipsykotika är godkända av myndigheterna för användning vid schizofreni och bipolär. Forskarna har gått igenom kliniska undersökningar på atypiska antipsykotika vid andra tillstånd.
De fann att atypiska antipsykotika hade ingen effekt vid ätstörningar eller missbruk av alkohol och droger samt det var inte klart om de hjälpte vid personlighetsstörningar eller PTSD.
En liten med tydlig nytta upptäcktes vid demens med psykotiska symptom.
Vid OCD fungerade Risperdal bättre än placebo.
Från Reuters.
Det amerikanska företaget Brain Plasticity , som utvecklar dataprogram för kognitiv träning, för samtal med den amerikanska myndigheten FDA för att få sitt dataprogram godkänt för behandling av nedsatt kognitiv förmåga vid schizofreni.
Programmet förbättrar närminne och koncentrationsförmåga.
Nästa år skall företaget göra en studie på 150 deltagare i USA, där de skall använda programmet en timme 5 gånger i veckan under en period på 6 månader.
Om deltagarnas livskvalité förbättras av den dosen skall företaget försöka få ett godkännande av FDA.
Läs mer hos New Scientist.
Möjligheten att förskriva sinnesstimulerande tunga täcken som hjälpmedel skiljer sig åt, eftersom kommuner och landsting fattar egna beslut.
Detta ger en ojämlik situation för patienterna.
Täckena bör vara förskrivningsbara hjälpmedel.
Studien »Sinnesstimulerande täcken – psykos« visar att en patient måste få prova boll- eller kedjetäcket för att kunna bedöma effekt och nytta.
Detta kan ske i hemmet, eller vid inläggning på sjukhus, och utvärderas tillsammans med förskrivande arbetsterapeut.
Läs mer i Läkartidningen.
Sida 440 av 443