En ny metod för genetisk analys utvecklad i Australien har kastat nytt ljus på den komplicerade genetiken vid schizofreni och visar att schizofreniframkallande genetiska variationer är vanliga bland den friska allmänheten.
Läs mer hos MedicalXpress.
Att utsätta hjärnan för svaga magnetiska pulser kan rensa bort icke-önskvärda nervkontakter hos möss.
Upptäckten kan kanske bli en behandling för sjukdomar med onormala nervkontakter som schizofreni.
Läs mer hos New Scientist.
Claes Wahlestedt
Amerikanska forskare har identifierat en regulatorisk microRNA molekyl miR-132 och hittat förändrade nivåer av miR-132 i främre delarna av hjärnan vid schizofreni.
Denna region ansvarar för de högre kognitiva funktionerna och kopplats symptom som hallucinationer, paranoia, psykos, social tillbakadragenhet och störd kognitiv funktion.
Genom att ha identifierat en viktig regulator, som miR-132 hoppas forskarna lättare förstå vad som är fel vid schizofreni och kunna framställa bättre mediciner med färre biverkningar.
Forskarna tror att bara några regulatorer, som miR-132 kan förklara många av de biologiska förändringarna vid schizofreni.
Det finns 1000 olika mikroRNA i hjärnan och ett enda mikroRNA kan reglera hundratals av hjärnans gener.
Från HealthCanal.
Mycket av den medicinska forskningen siktar på att komma på vilken roll en enskild gen eller molekyl spelar för en sjukdom.
Mer än 20 års genetisk forskning på schizofreni har misslyckats att hitta en enda faktor som orsakat sjukdomen.
Istället skall forskarna se schizofreni som en sjukdom som orsakas av dussintals eller även hundratals faktorer, som tillsammans bidrar till sjukdomen enligt Dr Sullivan.
För att komma på hur detta sker kan man behöva kartlägga generna på 50000 personer med schizofreni och 50000 kontrollpersoner.
Om detta sker man man kanske utveckla behandlingar för att förebygga att schizofreni utbryter.
Läs mer i MedicalXpress.
Specialanpassad kognitiv terapi förbättrade allmän funktion, motivation och positiva symptom hos lågfungerande personer med schizofreni och signifikanta kognitiva störningar enligt en ny studie.
Terapin syftade att stimulera intresse och motivation för att nå lätta och kortsiktiga mål, som att delta i en rolig aktivitet liksom långsiktigare mål, som eget boende eller arbete.
Alla mål syftade till att få dem bort från sitt tillbakadragna stadium.
En viktig del av terapin var att överkomma negativa attityder, som "att ta även en liten risk är dumt, eftersom ett misslyckande kommer säkert att bli en katastrof" och "att skaffa vänner är inte värt energin som det tar".
Läs mer i Clinical Psychiatry News.
En ny undersökning tyder på att viktuppgången av antipsykotika orsakas av aktivering av ett protein som kallas SMAD3 och som är en viktig del av transformerande tillväxtfaktor (TGFβ) systemet.
TGFβ är reglerar många processer i kroppen som celltillväxt, inflammation och insulinsignalering.
Antipsykotika som inte ger viktuppgång aktiverade inte SMAD3.
Upptäckten kan vara viktig vid utvecklingen av nya antipsykotika där man vill undvika viktuppgång.
Från PsychCentral.
En av världens ledande schizofreniforskare Jeffrey Lieberman diskuterar dagens och morgondagens behandling av schizofreni.
Läs mer i Psychiatryonline.
När en person med schizofreni hör inre röster så händer något i hjärnan som förhindrar individen från att höra riktiga röster enligt norska forskare.
En enkel app till mobilen håller på att testas och den kan hjälpa att skifta fokus så att verkliga röster hörs och de inre rösterna hämmas.
Läs mer i Science Daily.
Den amerikanske läkaren Natasha Campbell-McBride har via en bok lanserat GAPS-dieten mot olika psykiska sjukdomar inklusive schizofreni.
Hon påstår att födan kan påverka tarmbakterierna negativt, vilket kan påverka ens psykiska mående.
I GAPS-dieten får man lära sig att äta saker, som gör att tarmfloran består av bakterier som påverkar ens psykiska mående positivt.
GAPS-dieten består av ägg, färskt kött, fisk, färska grönsaker, frukt och nötter samt sedan en lång lista på vad som skall undvikas.
Läs mer hos mnn.com.
Rökavvänjningsläkemedlet Champix, som innehåller det nikotinliknande ämnet vareniklin, har i en klinisk utprovning visats ge effekt mot vissa kognitiva symptom vid schizofreni.
Det krävs dock ytterligare studier för att visa vilken betydelse dessa förbättringar har i praktiken.
Läs mer i Neuropsychopharmacology.
Det finns ytterligare en till studie på Champix med liknande resultat.
Sida 437 av 443